En ukjent soldats grav i Klövedal Kyrkogård ✝

Beskrivelse

Midtveis mellom Lysekil og Goteborg ligger øya Tjörn. Det er gammelt norsk land, Bohuslan. Øya og kysten er kjent i vår historie, kanskje særlig fra beretningene om Tordenskjolds dristige bedrifter for to hundre og femti år siden.

Påskeaften 1943 gikk en stor del av bygdens befolkning til Kløvedal kirke på Tjorn. Der samlet de seg om to åpne graver. Ved gravene sto to kister, svøpt i norske flagg og med enkle kranser.

Komminister Lennart Levén forrettet og leste fra Salmenes bok:
«Vart skall jag gå for din Ande, och vart skall jag fly for ditt ansikte? Fore jag upp til himmelen, så ar du dar, och båddade jag åt mig i dodsriket, se, så ar du dar. Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet, så skulle också dar din hand leda mig och din hogra
hand fatta mig.»

På Kløvedals kirkegård sto en avdeling svenske soldater fra militærforlegningen, øyas Hemmavarn og Lottakåren i stram giv akt. De var møtt fram for å hylde og bringe en siste hilsen til to falne, ukjente nordmenn. Omkring de åpne gravene begynte det å bli vårlig grønt.
Presten lukket sin bibel, så et øyeblikk i taushet utover den andektige forsamling og fortsatte:

«Det finns i denna tid tusenden och åter tusenden som dagligen våndas under de frågorna: vart skall jag gå, vart skall jag fly? De leva i ständig otrygghet. De aga ett hemland och aga det dock icke som sitt. De föra icke krig och veta dock icke av någon fred. De älska sitt hem, sitt land, sin jord och andå fråga de: vart skall jag fly och finna frihet, trygghet? Det finns
många i dessa tider som äro stadda på flykt. Somliga av dem komma fram, andra bli borta på vagen. Somliga finna ett hem, andra en grav. Somliga forsvinna spårlost eller kastas på en främmande kust som okända, namnlösa.

Två ha av havet burits till våra strander. Havet gav oss igen två döda for att vi skall bädda dem i vår jord. Vi veta intet eller nästan intet om dem. Vi veta varifrån de kornmo, att de horde till ett av våra brödrafolk. Vi veta att de voro kristna. Men vi veta icke med visshet vart de voro på vag, hur havet
tog dem i sin famn eller hurudana deras sista stunder voro. Ar det någon som vet något? Är det någon som kanner dem? Ja! Vart skall jag gå for din Ande och vart skall jag fly for ditt ansikte? Toge jag morgonrodnadens vingar och gjorde mig en boning ytterst i havet ...»

Les mere i boken "Mannen som stjal Galtesund".

En tid senere ble den ene av de to ukjente identifisert. I jakkelommen hadde han en fint utskåret treskje, med ring om skaftet. Den var skåret på en hytte i Lyngdalen, i midten av februar. Den ukjente var styrmann og løytnant i Kompani Linge, Odd Kjell Starheim, fra Farsund.

Til Sted

Deltakere

Galleri

PreviousNext

Nyttige lenker